Många sjalar blir det...
Sjalar kan man aldrig få för många av, säger min goda vän och Göteborgssällskapet A, som är ännu snabbare i vändningarna än vad jag är. Hennes syster har ett toppenmönster på en s k gladsjal. Man kan ju säga att den är en mormorsruta på diagonalen, i kolossalformat. Under semestern virkade jag min första gladsjal av ett garn som inte finns längre, tror jag. Varianter hette Flame och Fidji om nån kommer ihåg? Bomull och lite lin.
Min är alltså av återbrukat garn.
Och nu, av Göteborgsfyndat garn, har jag påbörjat en i dimrosa Semilla grosso. 100% ull. Virknål nr 5.
Jag själv kan vara lite känslig för "stickiga ullarner", men det här är mjukt och gott.
Dessutom är den inte till mig...
Fast vem vet...? Jag kanske ändrar mig och vill behålla den.
Kommentarer
Postat av: Myggan surrar
Rätt uppfattat; Man kan INTE få för många sjalar. Gladisen är jättefin!
/Anna
Trackback