Lite gammalt varje ny vår
Vissa saker betyder mer än andra. Materiella, ja. Affektionsvärde, ja.
Min mamma broderade en gång i sin ungdom en duk med kycklingar och krokus på.
När den kom fram var det vår och påsk!
I många kretsar är den hopplöst ute och omodern, eftersom den inte passar med de
svartvita minimalistiska inredningarna.
Den hör ihop med mig och i mitt hem passar den fint!
(förvisso hör den även ihop med min bror, och vi har nog pratat om "delad vårdnad")
Den turkosa brickan är en ge-bort-present som jag gjorde när vi skulle
hälsa på N och H i deras Sommarstuga.
Virkad disktrasa, en mormorsruta, som bara blir bättre när man tvättat den,
samt trappstegsvirkade grytlappar (dubbelt garn).
Hur man virkar dem kan jag återkomma till om intresse finns.
Så när jag ser den duken mamma tog fram varje år får jag en speciell "barndomskänsla".
Jag saknar henne.
Hon fattas mig.
Kommentarer
Postat av: Bittan
Hej hej !
Vet precis.... vi har en hel del såna saker som blir
viktigare och viktigare . Min mamma lämnade oss hastigt helt chockartat för tretton och ett halvt år sedan och det är fortfarande lika fel...fast det är precis så mitt i livet som jag en gång vill lämna !!!!
Kram å ha en fin start på veckan .
Bittan
Postat av: Maria
Hos oss har vi en tomte vepa som kommer fram varje jul, den virkade min mamma när jag var liten.
Vet hur det är att sakna sin mamma, man är aldrig gammal nog för att förlora henne..
Jaaaa gärna virkbeskrivning:))
Trackback
