Vecka 36
Sofie Sarenbrant är en ny bekantskap för mig.
En positiv sådan!
Positiv i meningen spännande och hörvärd, trots sitt obehagliga spänningsinnehåll.
Skådespelaren Erik Johansson läser (och jag ger honom godkänt) :-)
Bästa väninnorna Agnes och Johanna är på semester i Skåne med sina respektive män.
Sista kvällen försvinner Agnes och det blir ett stort pådrag eftersom hon är höggravid.
Sista kvällen försvinner Agnes och det blir ett stort pådrag eftersom hon är höggravid.
Man får följa berättelsen ur flera vinklar; Johannas, Agnes, Agnes man Tobbe
och en reporter vid namn Göran.
Polisen har svårt med försvinnandet eftersom det knappast finns några ledtrådar alls att gå efter.
*
Det är spännande och med den höggravida Agnes i centrum är man orolig för att det värsta ska ha hänt...
*
En ljudbok brukar vara tvåsiffriga CDskivor, men den här är kortare: 6 CD.
Rätt skönt med en kortare bok som omväxling.
Att fylla på sin garnstash
Läste om en konkursutförsäljning några mil hemifrån och tänkte att jag kanske
skulle hitta något i tyg-eller garnväg att fynda.
Joråsåatte.
Diskuterade med N som hade följt med om:
Hade jag köpt detta om det varit fullpris?
Hade jag förlorat de pengarna jag handlat för eller hade jag sparat samma summa
eftersom ALLT var till halva priset...
Det är nog det största inköp på en och samma gång jag gjort.
*
Matildagarn som passar till garn jag redan har. Så det så :-)
Lingarn som borde räcka till en kortärmad tröja.
Blått är en ganska "ny" färg för mig.
Men som synes fick ju favoritfärgen följa med hem oxå!
Tänker sticka ihop dem med vitt.
Och fina,fina knappar.
*
Tror minsann jag har en knappstash oxå!
(Kan man säga så?)
*
Glad, nöjd och med lite tunnare plånbok och ett surrande huvud som febrilt
försöker klura ut vilket garn jag ska börja med....!
:-)
P.S
Tyger hade det kunnat bli ett par meter om det inte varit för att tillklippningskön var så lång.
Cyklamen - en överlevare
I vårt hus bor en cyklamen med vita blommor.
Under vintern ställde jag den bakom en gardin och lät den stå.
En skvätt vatten då och då fick den när nån kom ihåg, och förhoppningsvis lite ljus.
När våren kom tog jag fram den och gav den mer av allt.
Den såg lite ledsen ut, ljusa blad utan några mönster i bladen.
Långa, rangliga stjälkar.
Precis som de i förgrunden.
*
Se nu!
Jag är mäkta stolt över att den tagit sig!
Korta stjälkar med mörkgröna blad med mycket mönster i (på?).
Och blommor!
Fyra blommor nu och knoppar i vardande nere i krukan!
Det är verkligen roligt, och jag visste inte ens att den skulle klara sig.
*
Nån mer som har samma erfarenhet?
Gökens rop
Så var det dags att prova något annat än Jussi Adler-Olsen och Stefan Sauk.
Gökens rop är skriven av J K Rawling men under pseudonymen Robert Galbraith.
Gökens rop är skriven av J K Rawling men under pseudonymen Robert Galbraith.
*
Nej. Nej.
Storyn är kanske spännande:
en privatdeckare som får i uppdrag att lösa ett fall som ser ut som självmord
för alla utom den dödas bror.
Vet inte hur det slutar.
*
Jag har lyssnat 3 Cdskivor och lagt ner...
Jag får inte kläm på storyn. Tycker inte att den går framåt.
Tror inte att det beror på författaren (Även om jag inte är säker. Har inte läst något av henne.)
Mestadels tror jag tyvärr att det beror på att jag inte kan förlika mig med uppläsaren...
Niklas Falk.
Det finns ett antal faktorer:
* han läser med högre och tydligare röst i början av varje "spår". Jag få ändra volymen...
* hans utandning genom näsan hörs
* uppläsningen är ganska entonig vilket gör att jag tappar koncentration efter ett tag
om vem som säger vad
*
Menar inte detta som ett personangrepp.
Jag passar helt enkelt inte för att lyssna på det han läser.
*
NU. Undrar jag:
* nån som varit med om liknande?
*nån som kan tipsa om andra uppläsare?
*
Tack på förhand!
Flaskpost från P
Här kommer det ett Läs/Lyssnartips inför semestern!
Flaskpost från P är den bok som följer Fasanjägarna.
Fallet som avdelning Q med Carl Mörk i spetsen får i sina händer denna gång handlar om
en man som utnyttjar religiösa grupper/sekters rädsla för inblandning av utomstående.
Han kidnappar barn, alltid två syskon, tvingar föräldrarna betala, och dödar det ena barnet
för att försäkra sig om att föräldrarna ALDRIG kommer uppsöka polis för att få veta
vad som hänt det barn som försvann.
Med en gammal flaskpost från någon som kallas P nystas en mångårig kidnappningshistoria upp.
Det är otroligt utstuderat och makalöst spännande!
Stefan Sauk läser fortfarande och har ett sätt att byta röstläge, dialekt, tonfall m m för de
i den lilla grupp som utgör avdelning Q.
Det gör hans uppläsning levande och mycket spännande att lyssna på!
Så här långt den bästa!
*
Jag imponeras även av Jussi Adler-Olsen som författare
som hittar nya vinklar i sina böcker!
Hemgjord kolaglass med kondenserad mjölk
Nu har det varit mycket med allt möjligt och därför har uppdateringen fått stryka på foten.
Men, tänker jag, om inte jag hinner göra saker I R L
så kommer det inte finnas något att uppdatera med här...
Vädret har inte varit det allra varmaste men visst är det
glass säsong igen!?
Och hurra så himla gott det är att göra egen!
Och hurra så himla gott det är att göra egen!
Den här blev mycket lyckad!
Trogna läsare som varit med kommer kanske ihåg när jag dog en liten glassdöd...
Och nu har jag försökt göra min egen variant.
Så. Om du är sugen på glass så vore det väldigt roligt om du ville testa den här
och kanske t o m återkomma med en kommentar om vad du tyckte!
Hemgjord kolaglass med kondenserad mjölk
4-6 port
Det här behöver du:
1 brk sötad kondenserad mjölk
1/2 tsk caramel arom
flingsalt
2 dl vispgrädde
2 ägg
1 krm vaniljpulver
*
Så här gör du:
Häll 2 dl av kondenserad mjölk i en kastrull med aromen och låt koka upp.
Låt småputtra 5-10 minuter för kolakonsistens och smak.
Håll uppsikt eftersom det lätt kan bränna vid!
Blanda i ett par nypor flingsalt (efter smak).
Ställ undan för avsvalning medan resten av smeten blandas:
Vispa grädden. Skrapa det som är kvar av kondenserad mjölk ur burken
och vispa ihop det med grädden.
Vispa ägg och vaniljpulver pösigt i en annan skål.
Blanda ihop de två smeterna.
Starta glassmaskinen och häll ner smeten under gång.
Låt gå ca 10 minuter innan du häller i den kokta kolasmeten.
Låt gå till du tycker att glasskonsistensen är redo för att avnjutas
(eller om du möjligtvis vill härda till den i frys en stund medan du håller dig själv på halster)!
Lycka till!
*
Sommaren har bara börjat så det kommer nog fler glassrecept framöver.
Solig söndag på Öa
Vi hade verkligen en underbar långpromenad på Visingsö idag!
Man kan hyra cyklar, men vi valde att gå denna gång.
Man tar en färja över till Visingsö med hamnen nästan mittpå
och sedan kan man välja söder eller norröver.
*
Vi gick norrut och kom ganska snabbt till Öbergs kafé, där vi fikade gott!
Hela stället är en nostalgitripp!
Där finns alltmöjligt från äldre tider, olika epoker.
Jag tror att jag själv är så förtjust i det här för det påminner mig om
somrarna hos mormor o morfar.
Somrar med kossor, kalvar som suttar på fingrarna, kattungar och hölass
och smultron.
Bland allt möjligt gammalt sparat och samlat i en monter hittade jag det här:
En fribiljett där man markerar att det är för sent för barn... :-)
Vi fortsatte en bit norrut innan vi vek av och lunchade medhavd matsäck
i närheten av de gamla karpdammarna.
*
*
Lite söder om hamnen gick vi till skogs och kollade in en enormt hög Silvergran.
När skylten skrevs2004 var granen uppmätt till 39 m och dess omkrets 4 m.
Men det bör ju ha hänt en del sedan dess, eller vad tror ni?
Rak i stammen som ekarna på Öa, som planterades för att växa rakt och fint
att bygga skepp av liknande slag som regalskeppet Wasa på den tiden det begav sig.
Visingsö har många spännande historier, och svensk historia att berätta.
Vacker natur och flackt som gör det enkelt att både gå och cykla.
Dessutom har vi smakat sommarens första smultron!
Det är något alldeles speciellt med den smaken, eller hur?!
Det är något alldeles speciellt med den smaken, eller hur?!
Stickmönster
Jag försökte göra er nyfikna häromsistens angående min påbörjade sommarstickning på väg att bli ett linne.
Det handlar om att ha ett mönster som hjälp fastän man hittar på själv och inte
har ett vanligt skrivet mönster med antal maskor, ökningar o s v.
Ett pappersmönster som MALL att sticka efter!
Det här funkar jättebra på detta linnet.
Kan tänkas vara svårare med ärmar.
*
Hur gjorde jag?
Jag tog ett vanligt linne i trikåtyg jag har som sitter bra.
Ritade av det på mönsterpapper. Sedan ritade jag av halva igen på ett vanligt ritpapper.
Det är det vita pappret jag använder som mall under tiden jag stickar,
för det är tåligare att veckla ut och in när man provar, transporterar stickningen o s v.
Dessutom stickade jag en provlapp för att säkerställa masktäthet och räkna ut för uppläggningen.
Detta sprack ändå eftersom jag inte stickar vågrätt utan lodrätt
och arbetet drar sig lite annorlunda än jag räknat med... :-)
*
Så här långt har det varit jättelätt, även om jag fick repa upp ena axeln för den blev för kort.
Men det hade egentligen inte med mallen att göra.
Jag har dock inte bestämt mig för hur ringning och nederkant ska vara.
Har olika förslag som får vänta tills linnet är ihopsytt.
Glitter och blingbling eller Dagens Smycke
Glitter och glamour är kul, även om det inte funkar dagligdags för mig.
(Får inte ha sånt på mig i köket...)
Får å andra sidan inte ha gardiner heller.
Men jag hade under ett par år ett eget litet företag där jag direktimporterade material
för smycketillverkning och där jag även gjorde en del smycken till SVT.
Då hade jag en blogg som bara visade smycken och sånt som hör till det pysslet.
*
Företaget har jag lagt ner och materialet är avyttrat, men...
...jag har ju fortfarande kvar till husbehov,
så jag kan göra nåt om andan faller på - eller nån ber mig.
Och när jag reser så blir det ofta nytillskott att tillverka av!
I Köpenhamn hittade jag detta glitter som kommer bli fint om jag får sola lite.
Letade efter ett orange C, men tyvärr var det slut...
Så fint med den borstade ytan.
*
Örhängen och armband.
Jag har till och med fått lite färg på det vinterbleka skinnet :-)
Tomater som gror
Sedan ett antal år förvarar jag mina tomater i rumstemperatur.
Av det enkla faktum att kylskåpskalla tomater smakar - absolut ingenting...!
Men vad som däremot gör mig fundersam
och lite äcklad
är när tomater som legat framme plötsligt ser ut så här...
Det är ju till och med små gröna blad på groddarna!
Hur kan det bli grönt INUTI tomaten?
Hur kan det bli grönt INUTI tomaten?
För mig var det självklart att slänga och inte äta den här.
Men nu i efterhand hade det kanske varit idé att sätta den i jord istället
för att se om det kom nya tomater.
*
Men hörni:
Har ni sett det här? Är det farligt? Varför blir det så här?
Jag kanske skulle låtit den gro rejält.
Tomatgroddar kanske vore nåt?
Pollinering
Nu har våra björnbärsbuskar börjat blomma!
Jag gick omkring och lyssnade på surret och tittade på de små arbetssamma en lång stund.
På en del var benen så tunga att de vinglade till när de lyfte på sin väg till nästa blomma
För det är ju ändå så
att utan dessa små gynnare skulle vi inte ha mycket att äta...
*
Nu hoppas jag på sol och värme så det kan bli mängder av goda björnbär!
Regn mindre viktigt: jag kan vattna :-)
Glaskroppar - svart melankoli
Jag lånar oftast mina böcker istället för att köpa dem
(detta för att min bokhylla annars skulle brista av tyngden).
Att då få det stora nöjet att vara den första som öppnar en ny bok från biblioteket är härligt!
*
Jerker Eriksson och Håkan Axlander-Sundquist har skrivit en ny bok.
Deras "debuttrilogi" (?)
var ju något alldeles i hästväg spännande och bra!
Förväntningarna jag hade var höga.
Sin vana trogen har de obehagliga (i mitt tycke) omslag som förstärker innehållet.
Nu har de dessutom förkortat sina namn till en slags pseudonym.
Nu har de dessutom förkortat sina namn till en slags pseudonym.
(Vilket ställde till det lite när jag skulle reservera boken på biblioteket.)
*
Under knappa två dygn har jag i princip varit asocial eftersom jag hela tiden läst.
Nåväl, som katten kring het gröt:
Nya boken är mörk. Sorglig. Spännande.
Det är verkligen melankoliskt. Det är en dyster värld för ungdomar som målas upp.
Att livet innehåller så få glädjeämnen att man lika gärna kan dö.
I de tidigare böckerna växlade kapitlen mellan ett par huvudpersoner. Det tycker jag
skapade ett driv eftersom man ju vill veta vad som händer de olika karaktärerna.
Här är det oxå så, fast det är fler personer man får följa och kapitlen är kortare.
Mycket kortare.
Handlingen är i korthet en slags våg av självmord av unga människor.
De tar livet av sig på olika sätt, men den gemensamma nämnaren visar sig vara musiken
de lyssnar på när de avslutar sina liv.
Kommissarie Jens Hurtig var med i föregångartrilogin men är här mer av en huvudperson än där.
*
Det här är bra. Mycket bra.
När jag läste de sista raderna steg tårarna i ögonen och jag undrar om verkligheten
ser ut så här för ungdomar idag.
Och jag är glad över att jag hinner hämta andan till nästa bok kommer ut...
Imorgon är det stickcafé igen!
Jajemen!
Imorgon tisdag ses vi på Huskvarna bibliotek igen.
Kl 17-19 sitter vi med vårt pyssel.
Det blir uppehåll i Juli månad, men innan dess:
2 goa, roliga, härliga timmar tillsammans!
Alla Hjärtligt Välkomna dit!
*
*
Tror inte jag haft den här med mig; i färdigt skick, så den får en liten visning.
*
Nu har jag börjat sticka på ett sommarlinne. I samma garn som min vita sommartopp.
Inte heller denna gång har jag något mönster att utgå ifrån,
men jag läste för ett tag sedan om ett sätt som jag tror är jättebra.
Blev du nyfiken?
Jag visar och berättar om det på Stickcaféet imorgon :-)
